Språkets betydelse för barns utveckling och lärande – erfarenhetsbaserad
30 hp

Kurskod: FO202E

Beslut: Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning 2023-04-17. Giltig från och med 2023-08-28.

Nivå: Grundnivå

Utbildningsområden: Humanistiska området 30%, Verksamhetsförlagd utbildning 20%, Undervisningsområdet 50%

Huvudområde: Ej huvudområde.

VFU-andel: 6 hp

Engelsk titel: The Importance of Language for Childrens Development and Learning - Experience-based

Diarienummer: U2023-242-634

Allmänna uppgifter

Kursen ingår i Förskollärarutbildning - erfarenhetsbaserad. Kursen ges år 1. Kursen genomförs på distans med sammankomster på HKR och innehåller 6 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med handledning i yrkesrollen, 15 hp utbildningsvetenskaplig kärna (UVK), samt 9 hp ämnesstudier.

Fördjupningsnivå

G1F Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Förkunskaps- och behörighetskrav









Grundläggande behörighet samt Förskollärarutbildning -erfarenhetsbaserad- med godkänt resultat på minst 15 hp inom denna eller motsvarande. Lärandemål för VFU i samtliga föregående delprov som innehåller VFU ska vara uppnådda.

Syfte

Kursens syfte är att studenten ska utveckla kunskap om barns utveckling och lärande utifrån olika teoretiska perspektiv samt om barns tidiga läs-, skriv- och språkutveckling.

Innehåll

Moment 1 UVK: utveckling och lärande, 15 hp
Momentet behandlar

  • barns utveckling, lärande och behov utifrån utvecklingsvetenskapliga teorier
  • sociala och kulturella faktorers inverkan på barns lärande och utveckling relaterat till förskolans verksamhet
  • teorier om barns språkliga utveckling liksom sociala och kulturella faktorers inverkan på barns begreppsbildning och begreppsutveckling
  • vikten av ett kritiskt förhållningssätt till teorier och forskning om barns utveckling och lärande
  • betydelsen av barnböcker och skönlitteratur och multimodala uttryck som verktyg för barns tidiga språkutveckling och skriftspråkande.

Moment 2 Lek, utveckling, lärande: barns språkutveckling i ett literacyperspektiv, 15 hp, varav 6 hp VFU
Momentet behandlar

  • teorier om barns tidiga språkutveckling samt begreppen literacy, critical literacy, digital literacy och multimodalitet
  • ett kritiskt förhållningssätt till digitala och multimodala texter
  • enspråkiga och flerspråkiga förskolebarns lek i ett förskoledidaktiskt perspektiv med fokus på barns språkutveckling
  • digitalt berättande och estetiska lärprocessers möjlighet att stödja barns tidiga läs-, skriv- och språkutveckling
  • studentens förmåga att med utgångspunkt i kulturell mångfald samtala med barn och att reflektera över olika språkliga praktiker.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna diskutera och förklara begreppet undervisning i förskolan och utbildningsvetenskapliga teorier kopplat till barns utveckling, lek och lärande (1)
  • kunna redogöra för och diskutera sociala och kulturella faktorers inverkan på barns lärande och utveckling (2)
  • kunna redogöra för olika teorier och metoder kring barns tidiga läs-, skriv- och språkutveckling (3) 
  • kunna redogöra för grundläggande teorier om barns språkutveckling med hjälp av begreppen literacy, critical literacy, digital literacy och multimodalitet (4)
  • kunna diskutera hur barns lek- och språkutveckling kan stimuleras genom barnboken och skönlitteraturen ur ett hållbarhetsperspektiv (5)
  • utifrån aktuell forskning kunna beskriva, diskutera och pröva olika teorier och metoder kring heterogena barngruppers tidiga läs-, skriv- och språkutveckling (6).

Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna leda barn enskilt och i grupp samt kommunicera och samspela med barn för att stimulera och utmana deras literacy-utveckling genom metoder för lek och lärande (7)
  • kunna använda digitala verktyg som medel för egen kunskapsinhämtning och för att skapa egna digitala produkter med hjälp av olika redskap och programvaror (8)
  • kunna använda röst och språk som pedagogiskt verktyg (9).

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna använda olika dokumentationsmetoder för att utveckla och analysera undervisningssituationer samt följa och synliggöra barns lärande (10)
  • kritiskt kunna granska och reflektera över vetenskapliga resultat i granskade artiklar (11)
  • kunna skapa förtroendefulla relationer med barn och med andra parter i förskolan samt leda och stötta barns aktiva deltagande enskilt och i grupp (12).

Genomförande

Kursen förutsätter tillgång till dator, headset och internetuppkoppling. Kursen inleds med en valideringsprocess som innebär att studenterna har möjlighet att tillgodoräkna sin reella kompetens i relation till kursens innehåll. I kursen ingår olika arbetsformer, exempelvis gruppstudier, självständigt arbete, praktiska och teoretiska moment samt verksamhetsförlagd utbildning.

I VFU:n dokumenteras arbetet i form av individuella reflekterande dagböcker, videoinspelningar och bearbetning av målformuleringar. Studentens betydelse för  barns språkutveckling och lärande med utgångspunkt i begreppen literacy, critical literacy, digital literacy och multimodalitet ska synliggöras och diskuteras vid handledningstillfällen under VFU:n.

Examination – prov och former

På kursen som helhet används betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).

Moment 1
Delprov 1 (6 hp) Teorier om barns utveckling och lärande.
Individuell skriftlig hemtentamen. Lärandemål 1-2 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 2 (5 hp) Granskning av vetenskaplig artikel.
Individuell muntlig presentation och individuell skriftlig rapport. Lärandemål 11 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 3 (4 hp) Skönlitteratur för barn.
Muntlig gruppuppgift. Lärandemål 5 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.

Moment 2
Delprov 4 (7 hp) Barns språkutveckling i ett literacyperspektiv.
Individuell skriftlig hemtentamen. Lärandemål 3-4 och 6 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 5 (2 hp) Barns textvärldar.
Muntlig gruppuppgift. Lärandemål 8 och 9 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.

Delprov 6 (6 hp) VFU.
Individuell examination bestående av genomförd VFU, fyra handledningssamtal och skriftliga uppgifter. Lärandemål  6-7, 10 och 12 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

För betyget Godkänd på hela kursen krävs minst betyget Godkänd på samtliga delprov. För betyget Väl godkänd krävs därutöver betyget Väl godkänd på delprov tillsammans omfattande minst 18 hp.

För delprov 6 äger studenten rätt att examineras vid högst 3 examinationstillfällen. Begränsningen införs på grund av att momentet kräver betydande extraresurser för att kunna genomföras.

Om studenten har en rekommendation från HKR om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinator, eller den examinatorn utser, rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt.

Högskolans regler för examination finns att läsa på www.hkr.se/student.

I förtid avbruten verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Dekan kan, efter föredragning av programområdesansvarig, avbryta en students VFU med omedelbar verkan om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att säkerheten för personer som studenten möter på sin VFU, eller dessa personers förtroende för högskolans eller VFU-platsens verksamhet uppenbart riskeras. När en VFU avbryts med stöd av denna föreskrift underkänns studenten på aktuellt delprov/kurs och ett verksamhetsförlagt utbildningstillfälle är därmed förbrukat.

Om det maximala antalet examinationstillfällen ännu inte uppnåtts ska vid avbrytande en individuell plan upprättas gemensamt av programområdesansvarig och examinator i samråd med studenten och en av studentkåren utsedd representant. Planen beslutas av programområdesansvarig. I planen ska de brister avseende kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten uppvisar anges, vilket stöd studenten kan få från högskolan för att avhjälpa dessa brister samt hur och när kontrollen av att studenten uppnått erforderliga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt ska ske.

Beslut om studentens fortsatta deltagande i VFU inom ramen för utbildningen, efter uppvisande av nödvändiga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt, fattas av dekan efter föredragning av programområdesansvarig. En student äger rätt till en kunskapskontroll. Efter genomförd och ej godkänd kontroll har studenten ej rätt till fortsatt deltagande i VFU inom ramen för utbildningen.

Om en student avbryter sin VFU på eget initiativ, och detta skett av annan orsak än laga förfall (t.ex. egen sjukdom, vård av barn eller anhörigs bortgång, i samtliga fall med uppvisande av läkarintyg), leder avbrottet till att studenten underkänns på delprovet/kursen. Studenten erbjuds i sådant fall en ny VFU-period såvida inte det maximala antalet examinationstillfällen redan uppnåtts.

Hantering av frånvaro under VFU-perioden - Lärarprogrammen
Att genomföra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) innebär både att kvalificera sig genom att uppfylla ett antal specificerade lärandemål och genom att socialiseras in i den miljö där det framtida yrket kommer att utföras. Godkänd VFU till den omfattning som föreskrivs i respektive examensordning utgör ett krav för att erhålla förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. VFU innebär heltidsstudier och genomförs i enlighet med högskolans VFU-periodschema. Studentens närvarotid dokumenteras i VFU-omdömet.

Den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, genomförs i egen verksamhet under hela kursens gång. Studenten ska ha anställning om minst 50% i egen verksamhet i förskola/förskoleklass och närvara i arbetet minst 50%. Vid frånvaro om högst 10 dagar kommer studenten och bedömande lärare, med utgångspunkt i kursens lärandemål och de uppgifter som ska utföras, överens om när och hur VFU-dagar ska läggas ut för att säkerställa studentens måluppfyllnad. Detta ska göras innevarande termin och kan praktiseras med principen strödagar.

Vid frånvaro om högst 15 arbetsdagar, avbryts den erfarenhetsbaserade VFU:n i egen verksamhet och studenten genomför VFU i annan verksamhet under ett antal veckor som motsvarar delprovets omfattning. Detta ska om möjligt göras under innevarande termin och sammanhängande.
Student som varit frånvarande mer än 15 arbetsdagar på grund av sjukdom, vård av barn eller anhörigs bortgång och har ett läkarintyg erbjuds en ny VFU-period i enlighet med upprättad individuell studieplan. Student som varit frånvarande mer än 15 arbetsdagar av andra skäl än ovanstående får betyget underkänd på VFU-perioden.

Vid placerad VFU i annan verksamhet gäller att vid frånvaro om högst 20 % kommer studenten och handledaren, med utgångspunkt i kursens lärandemål och de uppgifter som ska utföras, överens om när och hur VFU-dagar ska läggas ut för att säkerställa studentens måluppfyllnad. Detta ska göras innevarande termin och kan praktiseras med principen strödagar.

Vid frånvaro om högst 30 % kommer studenten, handledaren och kursansvarig lärare, med utgångspunkt i kursens lärandemål och de uppgifter som ska utföras, överens om när VFU-dagar ska läggas ut för att säkerställa studentens måluppfyllnad. Detta ska om möjligt göras under innevarande termin och sammanhängande.

Student som varit frånvarande mer än 30 % på grund av sjukdom, vård av barn eller anhörigs bortgång och har ett läkarintyg erbjuds en ny VFU-period i enlighet med upprättad individuell studieplan. Student som varit frånvarande mer än 30 % av andra skäl än ovanstående får betyget underkänd på VFU-perioden.

I VFU-omdömet finns en beskrivning av Dokumentation vid underkännande som ska följas vilket innebär att OMVFU görs enligt den individuella studieplan som upprättas. På http://www.csn.se/ kan studenten se när och om frånvaro ska anmälas till CSN.

Kursutvärdering

Kursutvärdering sker i enlighet med av Högskolan utfärdade riktlinjer.

Beslut

Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning 2023-04-17. Giltig från och med 2023-08-28.

Revideringar

Övergångsbestämmelser

Student antagen enligt denna kursplan äger rätt att examineras enligt densamma ett (l) år efter att kursplanen upphört att gälla, dvs. ersatts av en ny eller blivit nedlagd. För student som inte har fullföljt kurs med godkänt resultat ett år efter att dess kursplan upphört att gälla kan, inom ytterligare två år och efter prövning av examinator, ges möjlighet till förnyade examinationstillfällen i enlighet med kursplan som innehållsligt kan bedömas som näraliggande och där examination kan genomföras utan att det innebär mer än marginell ökning av de resurser som förbrukas. Efter dessa ytterligare två år kan studenten endast erhålla intyg på avklarade delprov.

Litteratur

Litteraturlistan kan komma att revideras fram till 8 veckor före kursstart.

Kurslitteratur finns i viss omfattning att låna eller ladda ner på biblioteket. Talböcker för studenter med läsnedsättning finns sök- och nedladdningsbara i Legimus.

Moment 1

  • Agnafors, Marcus & Levinsson, Magnus (2019), Att tänka uppsats : det vetenskapliga arbetets grundstruktur. Malmö: Gleerups (104 s).

  • Bruce, Barbro, Riddersporre, Bim (2014), Berättande i förskolan. Stockholm : Natur & Kultur (283 s).

  • Damber, Ulla, Nilsson, Jan & Ohlsson, Camilla (2013), Litteraturläsning i förskolan. Lund: Studentlitteratur (128 s).

  • Denscombe, Martyn (2018), Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 4 upplagan. Lund: Studentlitteratur (508 s).

  • Eidevad, Christian, Engdahl, Ingrid (2018), Utbildning och undervisning i förskolan : omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm: Liber (212 s).

  • Hangaard Rasmussen, Torben (red.) (2016), Lek på rätt väg? På spaning efter leken. Lund: Studentlitteratur (247 s).

  • Hjälmeskog, Karin, Andersson, Kristina, Gullberg, Annica & Lagrell, Kerstin (2020), Didaktik i förskolan. Malmö: Gleerups (208 s).

  • Lindgren, Anne-Li (2020), Etik, integritet och dokumentation i förskolan. 2 upplagan. Stockholm: Gleerups (165 s).

  • Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2014), Det lekande lärande barnet: i en utvecklingspedagogisk teori. 2 upplagan. Stockholm: Liber (256 s).

  • Strandberg, Leif (2017), Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. 3 upplagan. Lund: Studentlitteratur

Moment 2

  • Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012), Glädjen i att förstå. Språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur (150 s).

  • Bruce, Barbro, Riddersporre, Bim (2014), Berättande i förskolan. Stockholm : Natur & Kultur (283 s).

  • Damber, Ulla, Nilsson, Jan & Ohlsson, Camilla (2013), Litteraturläsning i förskolan. Lund: Studentlitteratur (128 s).

  • Fast, Carina (2011), Att läsa och skriva i förskolan. Lund: Studentlitteratur AB (272 s).

  • Granly, Astrid & Maagerø, Eva (2012), Multimodal texts in kindergarten rooms. Education Inquiry, 3(3), s.371-386

  • Hjälmeskog, Karin, Andersson, Kristina, Gullberg, Annica & Lagrell, Kerstin (2020), Didaktik i förskolan. Malmö: Gleerups (208 s).

  • Nilsen, Malin (2018), Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan. Doktorsavhandling: Göteborgs universitet (171 s). https://gupea.ub.gu.se

  • Norling, Martina & Magnusson, Maria (2019), Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan : flerdimensionella perspektiv. Stockholm: Liber (180 s).

Moment 1 och 2: Skönlitterära texter om cirka 50 sidor och vetenskapliga texter på svenska och engelska om cirka 60 sidor tillkommer.

Kortadress: www.hkr.se/kfo202e